MAXI <3
Sekunder, minuter och timmar passerar förbi..
Och varje stund så tänker jag på dig!
Hur orkar jag, varför lägger jag ner enerig på dig!
Allt är precis som det en gång var, du hade ditt, och jag hade mitt, är det inte så det ska vara?
- Men att träffa dig var nog det bästa som kunde hända mig, och jag kommer alltid att komma ihåg det ögonblicket jag såg dig för första gången..kan knappt tro det, att jag gick fram till dig..
Men hade jag inte gjort det, så hade jag ångrat det för resten av mitt liv.
Dom här två månaderna som jag har fått vara en del av ditt liv har varit dom bästa på länge, du har fyllt mitt hjärta med inte bara kärlek, utan med både skratt och tårar, och helt underbara minnen.. som jag aldrig kommer att glömma bort! Älskar att höra alla gulliga ord som kommer ur din mun, och jag älskar din röst..
Önskar bara att det inte var såhär, utan att allt bara kunde vara bra..
Kärlek övervinner alla hinder, men tydligen så finns inte den ömsesidiga kärleken, eller så gör den det, men inte tillräckligt för att det ska fungera..
Jag vet att du har mycket annat i ditt liv, många saker som jag kanske inte förstår eller vet om, men jag vet en sak, att du känner någon för mig som är starkare än en vänskap, och det har du även sagt till mig.
Men under omständigheterna så förstår jag inte varför det har blivit såhär..ibland känner jag bara för att dö!
Gräva ner mig i ett hål, och aldrig komma upp därifrån! För utan dig känns allt så mörkt och dystert.
Och det krossar mitt hjärta när det blir såhär, det gör så fruktansvärt ont att känna såhär, för jag saknar dig!
Dom här dagarna när du har varit borta har allt kännts så fruktansvärt fel, och jag vet inte om du saknar mig eller tänker på mig som jag tänker på dig just nu, men varje gång jag tänker på dig, fylls mina ögon med tårar. Och det gör så fruktansvärt ont att sakna dig, vill så gärna ha dig, trodde inte att jag skulle bli såhär kär i någon igen....
